Joars resa

Detta är något som jag inte är stolt över men jag har inga problem att prata om detta. Jag har alltid berättat om saker som rör mig och har inte svårt med det som andra har svårt med.

 

Jag har varken anorexia eller bulimi utan min ätstörning är UNS (utan närmaste specifikation) men det ligger åt anorexihållet. Jag vill som sagt påpeka att jag INTE har anorexia bara detta beteende. Ingen har tagit mig på allvar förrän den 8:e juli 2012. De andra har skrattat åt mig. Jo, helt sant. Hur kan en gammal, tja nästan gammal, som jag ha en ätstörning som dessutom kommer i perioder. Men när dessa perioder kommer så blir jag riktigt dålig. Varför dessa kommer i perioder vet jag inte men jag tror det är för att jag vågar prata öppet om detta och på så sätt själhjälpa mig i mina tankar. För när jag pratar om detta så et jag precis vad som gäller. Ja det är sårt att förklara och det är därför som jag har UNS.

 

Mitt självskadebeteende är något som började samtidigt som ätstörningen men jag självskadade mig inte inte för att jag hade ångest över maten utan jag hade ångest över jobbet, sociala fobi och en rad andra orsaker. Försökte med alkohol men klarade inte av doften och smaken av alkohol. Försökte att bränna mig men det gjorde så ont och tog för lång tid. Det fick bli rakbladen. Tyvärr så har detta eskalerat och blivit som ett tvång. Det kan gå några dagar och sen kommer abstinensen. Ja jag kallar det för det. Till en början så gav jag efter för detta beteende men kan hålla igen lite mera nu för tiden om det inte händer något alldeles för galet. Jag skäms inte för mina ärr jag har på armen men jag vågar inte visa mig "naken" inför barnen. Det är det sista jag vill att de skall drabbas av samma sak som mig.

 

Detta var lite om mig och mitt dåliga mående.